På tiden att göra ett nytt inlägg... Det har hänt så himla mycket sedan jag skrev sist så jag vet inte riktigt var jag ska börja. Jag har i princip jobbat varje dag sedan jag fick mitt presskort, som har varit nyckeln till att jobba inom EU-institutioner. Tex. det senaste toppmötet som var på min födelsedag då jag fick jobba med att följa Berlusconi fram till efter midnatt. Den här gången fick jag rätt namn.
I går var det speciellt roligt då jag jobbade på rådet när alla bossarna för de tre stora; kommissionen, rådet (Fredrik Reinfeldt för tillfället) och parlamentet, höll presskonferens om eu:s framtid med Lissabon-fördraget. För första gången kände jag verkligen att jag var i handlingarnas centrum då världspressen håller andan och väntar på vad som ska sägas. Märktes att Fredrik gillade det också. Kolla själv! Det är ju inte ofta som så stora frågor hanteras och det har därför vart rätt dött på presskonferenserna jag jobbat med hittills. Tur att man har dator med sig för ibland har jag fått vänta i timmar på att dom ska behaga börja.
Idag är det dock tvättdag för min del och eftersom vi ännu inte har hittat någon bra torkställning så blir det något av ett kaos.
För två veckor sedan hade vi vårt första besök från Sverige. Mina föräldrar hade hittat en två-för-en biljett och lyckades ta sig ner före Emma som ju hade bokat långt tidigare. Det var kul att kunna visa upp sin nya hemstad som vi faktiskt kan ganska bra trots den korta tiden vi bott här. Det var också skönt att se några bekanta ansikten. Det gick även ganska lätt att hitta till flygplatsen som ligger bara några kilometer utanför Bryssel så nu är det bara att boka ett flyga så plockar jag upp er här. Semester med boende, bilskjuts och guidade turer inkluderat!
Förra helgen kom Emma hit som Anna redan nämnt. Vid det laget hade det slagit om från sommarvärmen, som mina föräldrar fick njuta av, till rena vintern så man fick verkligen byllsa på sig för att inte frysa.
Det var dock minst lika roligt att ha Emma här, som även blev erbjuden jobb på den fräckaste glasögon-design-affären i Bryssel när vi kikade in där. Vi tjatade sedan på henne rätt länge om det men vi får se vad hon gör. Jag tog en bild där inne som jag fräckade till lite för att ni ska förstå hur fräckt det var där (språket blir även lite skadat av att umgås med Emma för mycket.)
Vi avslutade med världens sjukaste livekonsert på den lokala pubben som var någon slags blandning av Lars-Kristers och Tingeling från Grotesco. Jag är fortfarande chockerad och skrattar när jag tänker på det.
Det var helt fantastiskt att få komma ner till erat Bryssel. Bryssel är fräckt. Dock tror jag att jag använder order fräsigt mer, så Daniel -använd det istälet, då blir det liksom lite mer fräsigt änna! Vad gäller glasögonaffären tror jag nog att jag stannar hemma ändå. Men man vet aldrig - troligtvis har jag ett ledigt halvår snart, om ca 1 1/2 år. Så om ni orkar vätaså länge på mig, kan jag ju alltid komma på ett gästspel! Tack för en härlig helg! /Emma
SvaraRaderaDe något stappliga premiärgästerna som först nu hämtat sig från det hisnande äventyret (4 våningar, 68 trappsteg) vill härmed instämma i Emmas kommentar och intyga att det var helt fantastiskt att få komma ner till er och Bryssel. Vi hade en solig, rolig weekend i spännande både inne- och utemiljöer. Det kändes som när vi själva vid ungefär samma ålder etablerade oss i maktcentret Washington DC, fast bättre mat i Bryssel. Risk att vi återkommer. Tack för supersenast!/Lena o Sven
SvaraRadera