Lek i park

Det var helt tomt ute idag. Alice och jag hade parken alldeles för oss själva.


Så vi gick och kollade in den fantastiska lekparken de byggt upp.

Labyrintstigen


Hoppa groda-stubbarna

Vingelpålen

Jag vågade till och med testa vingelpålen. Det kändes som ett framsteg, sist vi gick förbi minns jag att jag sa till Daniel att det nog inte riktigt är läge att hoppa upp på den vingliga pålen. Men idag kände jag mig stark. Dessutom hade jag ju de snabba skorna på mig.

Folkets kärra, en bil för prinsessor?

Alice var ute och provåkte en Volkswagen igår. Daniel hade racinghandskarna på och det gick fort som tusan. 7-växlad bil. Det är grejer det. Eller inga växlar alls, om man hellre vill det. Mjukt och fint går det i alla fall. Hur snabbt man än kör. Och Alice sov genom hela färden, mjukheten till trots.

Idag är pappan i London (!) och arbetar så vi drar till skogs med prinsessans egna kärra.

Snygga moster Malin was here

Alice snygga moster Malin var här i helgen. Tyvärr tog jag inga andra bilder men denna raffiga är inte fy skam.

Förhoppningsvis lägger hon själv upp några bilder i sen egen blogg som ni kan läsa om ni klickar på denna länken.

Vi var i Antwerpen och förundrades över hur mycket fokus en bebis kräver. Var tog vår tid vägen? Det blev nästan ingen tid över till vår shopping alls. Alice ville hela tiden ha mat eller byta blöja... och barnvagn i affärer är hell on earth. Men jag har i alla fall tränat på att amma offentligt. Trots aktuell amningsdebatt.

Från koma till halvmarathon

Ryggövningar i bebisgymmet


Kan sitta ganska upprätt nu...

Det är lätt att hamna i aktivitetskoma under föräldraledigheten. Bebisen skall äta och sen vill den inte sova så man måste sitta och vagga den tills dess att det är dags att äta igen. Vips är klockan eftermiddag och hela dagen har gått. Igår var en sådan dag. Alice ville under inga omständigheter vara ensam och det spelade ingen roll vad för spännande aktivitet jag hittade på med henne. Sängen, vagnen, babysittern, babygymmet, soffan... inget förutom mammas armar dög. Mysigt, men oeffektivt. Dessutom spöregnade det så jag ville inte ens ut och känna på vädret. Väderdraken höll oss inständga i slottet.

Skyll lagom på Alice och vädret tänkte jag när jag såg mig i spegeln och utmanade Daniel att springa Bryssels halvmarathon i oktober. Någon annan som antar utmaningen?

Jag har sprungit en mil men aldrig två....

Vi trotsade regnet

Det ösregnar idag, så jag och Alice tänkte åka snålskjuts med Daniel när han skulle på jobb, och vi skulle till ONE (barnavådrcentralen) för att vägas och mätas. Men morgonbestyren tog för lång tid så Père Daniel var tvungen att åka till jobbet innan vi hann bli färdiga.

Ut i regnet begav vi oss. Jag tog Daniels regnjacka och trängde på regnskyddet till vagnen lite hipp som happ (eftersom att vi redan var så sena och redan påklädda ville jag inte sätta mig och läsa instruktionsboken).

Alice gillade i alla fall utflykten och nu får jag nästan-lova att vädret aldrig skall behöva vara ett hinder för att gå ut. Vi gick till coh med värsta extrapromenaden för att Alice var så söt och sovsam i sin vagn.